EU och ytterligare åtta länder i Europa skärper kampen mot kryptobrott. Syftet är att koordinera och förbättra bekämpningen av brott som har med blockkedjan att göra.

EU och åtta länder skärper kampen mot kryptobrott – myndigheter får större befogenheter

EU och åtta europeiska länder har undertecknat ett nytt tillägg till Europarådets Warszawakonvention, med målet att bekämpa penningtvätt, organiserad brottslighet och terror-finansiering med hjälp av kryptovaluta.

Avtalet undertecknades den 14 oktober 2026 och ska modernisera det internationella samarbetet kring spårning, frysning och beslagtagande av brottsvinster. För första gången omfattas kryptotillgångar och leverantörer av kryptotjänster uttryckligen av det uppdaterade regelverket.

Myndigheter ska kunna frysa kryptotillgångar snabbare

En central förändring är att myndigheter ska kunna agera snabbare när kryptotillgångar misstänks vara kopplade till brott. I brådskande fall ska tillgångar kunna säkras utan föregående underrättelse till berörda personer, exempelvis när det finns risk att kryptovalutor flyttas innan ett beslag kan genomföras.

Nationella finansunderrättelseenheter får också utökade möjligheter att ingripa mot misstänkta transaktioner. Samtidigt ska länderna förbättra samarbetet mellan polis, rättsväsende och myndigheter som spårar och förvaltar beslagtagna tillgångar.

Syftet är att göra det svårare för kriminella att gömma pengar genom att flytta kryptovalutor mellan länder och olika plattformar.

Brottsoffer skall kunna få tillbaka pengar

Protokollet innehåller även regler om hur beslagtagna tillgångar ska hanteras. Brottsoffer ska prioriteras när det gäller att få tillbaka egendom som tillhör dem, och länderna ska kunna samarbeta om återbetalning och ersättning.

Enligt Bitcoin.com kan återvunna belopp över 10 000 euro delas mellan de länder som deltagit i insatsen. Avtalet öppnar dessutom för att beslagtagna tillgångar under vissa förutsättningar kan användas för samhällsnyttiga ändamål.

Nio undertecknare – men reglerna gäller inte fullt ut ännu

Förutom EU har Georgien, Grekland, Ungern, Luxemburg, Monaco, Montenegro, San Marino och Storbritannien undertecknat protokollet.

Underskriften innebär dock inte att de nya reglerna automatiskt har trätt i kraft. EU behöver gå vidare med formellt godkännande, och protokollet måste uppfylla villkoren för ikraftträdande.

För kryptobranschen innebär utvecklingen att internationellt samarbete kring spårning och beslag av digitala tillgångar kan bli betydligt effektivare. Samtidigt blir det allt viktigare för kryptoföretag att följa regler mot penningtvätt och kunna samarbeta med myndigheter.

Läs också: Kryptovaluta regleringar – så regleras krypto och handel med digitala tillgångar i världen.