Det finns ett antal huvudsakliga principer som reglerar användningen, utbytet och transaktionerna av kryptovalutor.

Kryptografi

Kryptovalutor använder avancerad kryptografi på ett antal sätt. Kryptografi utvecklades ur behovet av säkra kommunikationsmetoder under andra världskriget, för att konvertera lättläsbar information till krypterad kod. Modern kryptografi har kommit långt sedan dess och i dagens digitala värld bygger den främst på datavetenskap och matematisk teori. Det baseras även på kommunikationsvetenskap, fysik och elteknik.

Två huvudelement i kryptografin är hashing och digitala signaturer:

Bitcoin

Bitcoin grundades 2009 av en person eller grupp under namnet Satoshi Nakamoto. Bitcoin skapades med syftet att bli en betalningslösning utan någon form av förseningar, transaktionskostnader och statlig inblandning. Hittills har de flesta företag och användare ännu inte erkännt Bitcoin som ett riktigt betalningsmedel. Priset för bitcoin är dessutom alldeles för volatilt jämfört med traditionella valutor.

Först och främst har Bitcoin hittills använts som en investering. Bitcoins egenskaper liknar mer råvaror än traditionell valuta. Det beror på att den inte direkt påverkas av en enskild ekonomi och i stor utsträckning inte påverkas av penningpolitiska beslut. Trots det finns det flera faktorer som kan påverka värdet på bitcoin och detta är något alla som handlar bitcoin bör tänka på.

Ethereum

Ethereum är en digital plattform som kan byggas på med flera olika decentraliserade applikationer. Dessa applikationer kan innefatta säkerhetsprogram, avstämningssystem och betalningsmetoder. Precis som bitcoin är ethereum oberoende av myndigheters och banksystemets kontroll.

Idén bakom ethereum skapades av Vitalik Buterin. Den första versionen av plattformen kom 2015 och lanserades med hjälp av flera medgrundare. Sedan dess har det blivit den näst största kryptovalutan och har hjälpt till att bitcoin har fått allt fler nya konkurrenter.

Bitcoin cash

Bitcoin Cash är både en kryptovaluta och ett betalningsnätverk. Den skapades som ett resultat av en ”hard fork” i bitcoin i december 2017, med syftet att klara av transaktioner i en snabbare takt än det bitcoin klarade av. En sådan här uppdelning uppstår när medlemmar av kryptogemenskapen inte är överens och handlar oftast om förbättringar av programvaran som används av nätverket. I detta fall rådde oenighet om ett förslag om att utöka blockstorleken. Efter denna ”hard fork” delades blockkedjan i två separat kryptovalutor och det överläts till miners av valutan, utvecklare och investerare att bestämma vilken kryptovaluta som skulle anpassa sig. När denna uppdelning ägde rum utdelades ett bitcoin-cash-mynt (token) för varje bitcoin man hade (även om vissa marknadsplatser valde att inte kännas vid bitcoin-cash).

Litecoin

Litecoin är en peer-to-peer kryptovaluta skapades på initiativ av Charlie Lee (tidigare Google-anställd) år 2011. Det var en tidig variant av bitcoin, eller ”altcoin” och var från början avsedd för mindre transaktioner än de som gjordes med bitcoin. Tekniskt sett skapades den för att vara i stort sett identisk med bitcoin, men den har några tydliga skillnader och förbättringar från bitcoin. Till exempel kan litecoin bearbeta block upp till fyra gånger snabbare än bitcoin. Det krävs också mer sofistikerad teknik att ta fram fler litecoins (mining) men det totala antalet tillgängliga ”mynt” är ett mycket större antal än bitcoin – för närvarande fastställt till 84 miljoner, vilket är fyra gånger mer än bitcoin.

Bitcoin och andra kryptovalutor kan bäst beskrivas som potentiella valutor trots att de inte är helt allmänt erkända som betalningsmedel. Med sina betydande begränsningar är det svårt att utveckla kryptovalutor till fullvärdiga valutor. Det finns också frågor om huruvida krypto är en del av en finansiell bubbla.

Det är möjligt att kryptovalutor skulle kunna användas som handelsvara i någon större utsträckning i framtiden. Den potentiella användningen av blockchain-tekniken bakom kryptovalutor är en mycket intressant fråga. Det är möjligt att denna teknik kommer att användas för andra ändamål, bland annat värdepapperstransaktioner, offentliga val och omröstningar.